En tävlingsinriktad mosters mara

Jag: Om man har laddat hem en app som är riktigt dålig, kan man kalla den en bottenapp då?
Maken: Det skämtet får du max en tvåa på en tioskala för.

Allvarligt....är han inte lite snål där? En femma? Får jag en femma? Kom igen?

En annan fundring: När är man som modigast/dummast? Alltså- någon gång i livet har man väl en peak i vad man vågar, efter att man varit för liten för att tordas men innan man fattar hur korkat det är att göra det.

Igår var vi på Liseberg. Jag åkte bland annat Atmosfear, som jag egentligen inte vågar åka, men jag gjorde det ändå. Dels för att jag inte ännu är riktigt bekväm med tanken på att jag inte vågar, och dels för att systersonen, 14 år, och jag har utmanat varandra och ingen av oss tänker backa.
Men. Han är 14. Jag är 37. Jag bli fegare och fegare, han, som när han var liten stod vid vattenrutchbanan dit hans moster övertalat honom att komma med och skrek: "Snälla! Låt mig slippa!" över hela badhuset ( Jo, han slapp. Han var fyra år då. ) blir fortfarande dummare/modigare.
Jag inser att i tävlingen mellan honom och moster Overallisbrallis kommer hon att förlora. Men-det blev inte den här gången. Heller.

Vi åkte Atmosfear, rätt skraja båda två. Vi kom ner, och åkte en gång till. Den var ganska mesig ändå.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0