Äventyr

Vår lille Babs har nu blivit en stor kille! Han har nämligen sovit över hos farmor och farfar alldeles själv! Enda problemet var att farfar råkade sätta på lite musik på kvällen när Elliot gått och lagt sig, och då trodde E förstås att det vankades disco som han inte fick vara med på. Annars var han glad och nöjd. Mamma och pappa var också glada och nöjda. Farmor och farfar var mycket trötta.

Mamman och pappan, alltså vi, for till staden, gick på god teater, åt fin oxfilé på stadens finest....och funderade på hur tidigt vi kunde gå från restaurangen så vi kunde få åka hem och sova!

En barnledig söndag kan man ta en sjukt lång sovmorgon. Eller så kan man studsa upp halv nio, dricka kaffe i solen på trappan, göra gulasch på fyra påsar grytbitar, jordfräsa trädgårdslandet, rensa ogräs, elda gammalt bråte och riva upp plattorna på garageuppfarten. Innan lunch.

Elliot kom hem lagom till gulaschlunchen som åts på picnickfilten. Eftersom han alltid äter som om han aldrig fått mat tidigare högg han raskt åt sig en liten brödbit

 


och efter lunch jobbade han på i trädgården. Då blir man lätt lite jordig.



Särskilt i huvudet.


Vi vann!

Nu är du inte så kaxig längre va, skitvinter!

Fredagkväll i casa de loco

Varannan fredag äter jag och maken en trevlig middag, leker med Elliot och pratar om hur veckan varit ( ungefär).

Varannan fredag dundrar en överspeedad Majsan-med-de-tusen-frågorna in, tätt följd av pratkvarnen A, som för ett ensidigt resonemang om filmer har han sett, vill se, inte vill se, eller ska spela in. Igår handlade en av dessa om en reklamfilm för julmust. Ibland kastar han in meningar som "då kan man lika gärna gå ut i skogen och hugga ved" utan att någon hunnit fatta vad han pratar om. Den mysiga fredagsmiddagen är utbytt till typ tacos som Elliot, uppskruvad av syskonens tempo, glatt kastar runt sig. Maken och jag konstaterar enstämmigt att vi inte ska ha fler barn. Sen äter vi glass med kolasås och har karaokekväll.

Vi försöker också jobba hårt på att barnen inte ska bli så förbaskat inskränkta som man lätt kan bli när ens liv utspelar sig i två småhålor. Vi pratar HBT, invandring, och varför man inte ska kalla folk för Cp-unge osv.
Igår när vi skulle karaoka trasslade dock Majsan in sig i resonemanget och frågade försynt om hon kunde få "utvecklingsstörningspoäng eller vad det heter" när vi skulle karaoketävla. En osäker blick på oss avslöjade att hon insåg att hon inte riktigt fått till rätt term för "kan jag få handicap"?

RSS 2.0