Overallisbrallis

Jag har de senaste månaderna gjort ett och annat som varit ganska korkat. Nita säger att halva min hjärna verkar ha kommit ut under förlossningen, vilket jag är beredd att instämma i. Men nu är måttet rågat.

Det ringde på min mobil. Jag satt med en Elliot i famnen men kunde svara ändå. En dam inleder med att gratulera mig, eftersom jag vunnit en tävling som jag anmält mig till på nätet. Jag har ett vagt minne av att jag just deltagit i en tävling för inte så länge sen, och blir glad. Hon babblar på om att jag vunnit en månads förbrukning av betakaroten-tabletter som innehåller antioxidanter och vitaminer och blabla och jag tänker att det var kanske inte världens roligaste tävling att vinna. Samtidigt som hon kommer till den del av monologen som handlar om att jag bara behöver betala portot på 49 kronor och att jag närsomhelst kan avsluta, så kräks/gnäller/skrattar Elliot och jag brister totalt i uppmärksamhet.

Det slutar med att jag gått med på att betala 49 spänn för en månadsdos av betakaroten. Tack så mycket säger jag, och lägger på. Jag vet inte ens vad företaget hette, så jag kan inte ringa tillbaka och be dem dra åt skogen heller. Så-grattis till mig. Och till dig som har som jobb att ringa och lura snurriga småbarnsmammor.

Le Magnifique skrattar fortfarande. Och då har inte ens den jävla leveransen kommit än. 

Nu tänkte jag passa på att klicka på en sån där "Grattis- du är den miljonte människan som tittar på vår reklambanner. Klicka här för att se vad du vunnit" Eller, kan nån bara ta på sig att skjuta mig om jag gör det?