Overallisbrallis

Jag brukar roa mig ( och Elliot?) med att hitta på små visor om saker vi gör. Han vet ju inte vilka sånger som finns "på riktigt" och vilka mamma själv har rimmat ihop.

Ikväll vid nattningen ville han inte höra någon av de vanliga favoriterna, Mamma Mu, Fattig Bonne, Korven  eller Toffelhjältevisan, utan jag skulle sjunga om "bilarna". Jag sa att jag inte kunde den sången, kanske han kunde sjunga den för mig. Det gjorde han. Den gick såhär: "Biiiiiiiillllaaaaaarna."

 

Hans alldeles första egenhändiga visa. Mamman är så stolt. 

Jag skrev en gång om att GAIS var i stan för möte med ÖSK och hade hittat på den innovativa ramsan: " Ingen vill bo i Örebro". Inte så många fyndighetspoints på den kan man tycka. Jag kontrade med "Jävla Gais luktar bajs" och det kanske inte var någon höjdarramsa det heller, men den tog å andra sidan bara någon sekund att tillverka.

 

För några veckor sen var hur som helst ett Stockholmslag i stan, och det klämde i med:" alla har en ko i Örebro". Det fnissade jag rätt mycket åt.  

 

Men det som är ännu lite roligare i sammanhanget är, att Stockholmslaget hette Djurgården. 

 

 

Varför kör man ramsan "Alla har en ko i Örebro" om man själv tillhör ett lag vars namn betyder ladugård? 

När jag gick i högstadiet bussades vi dit av en ovanligt sur och otrevlig man vid namn Sigge Sandersson, en riktig gubbakepsgubbe.Han hatade sitt jobb och oss, och det är möjligt att jag har en viss förståelse för varför han gjorde det. Han envisades med att ha radion på på ganska hög volym och just då när vi åkte var det barnradio. Varje dag i tre år lyssnade jag därför på Mamma Mu och tyckte det var så in i bängen fånigt. 

 

Nu, 23 år senare, skänker jag en tacksamhetens tanke till Sur-Sigge. Jag är, tack vare honom, en stor idol hos en viss liten kille, eftersom jag kan Mamma Mu-sången! 

Jag minns med oönskad tydlighet hur jag häromåret råkade tvätta en av kattens insläpade möss i tvättmaskinen. 

För någon dag sen var det dags igen, katten hade tagit in en mus, som sprang för livet, in bakom tvättkorgen. När jag skulle flytta på tvättkorgen råkade den fastna i ett kubbspel, som stod vid sidan av. Spelet föll till marken från några decimeters höjd. Och vad ligger under den?  Jo, musen. Halshuggen. 

 

 

Undrar om de mössens mammor varnar dem för katter och musdräpartanten? 

Idag var vi på ytflykt till Blå bergen där det vankades naturupplevelser, tipsrunda och lite annat smått och gott. Och ponnyridning. Elliot, som normalt inte vågar klappa hästar, ville "åka på den". Vi var skeptiska, men köade snällt. När det var Elliots tur hoppade han upp ( nåja, snarare blev placerad i) sadeln, och "åkte hästen" glatt hela rundan. Stort. 

 

När vi skulle åka hem sa jag och Le Magnifique att vi behövde handla lite på vägen. Av okänd anledning drar då sonen ett djupt andetag och tar i från tårna och ropar: För vi har ingen maaaat! Det finns inte nån maaat! Bara kickismacka! ( Knäckemacka, som han ber om att få till frukost varje morgon) När vi senare satt och åt middag i trädgården kom det igen! 

 

"Det finns inte någon maaat! Men det finns ingen som höööör mig". 

 

Stackars mitt hungriga barn.....

 

 

 

man skulle kunna önska att det vårades istället, men sådant är nu icke fallet. 

Är det meningen att man nu ska summera sin sommar? Då säger jag såhär: 

 

 

Sommarens hemmauttryck: "Kan jag ta skruvdragaren?"  Bygge av 100 kvadratmeter trädäck och sådär 60 kvadratmeter plank sätter liksom sina spår. Den Stora Skruvdragarfrågan har dock varvats med: Hur ska vi göra här? Fan, det finns ju inte en rät jävla vinkel på det här huset! Okej, det där är helt snett, vi får göra om. Syns det här på håll? Elliot, akta dig för sågen/skruvdragaren/plankhögen! 

Ja, ungefär så. Vi är snart klara....ska bara...bygga en trappa. Göra färdigt dörren. Förankra planket i betongen. Bygga färdigt blomlådan. Sätta upp en överliggare....

 

( Här måste jag också få uttrycka sommarens Tack! Till min man, som står ut med, men ibland sänker, mina höga krav. Till farmor och farfar, som ibland har roat Elliot så att vi kan snickra. Till Jake, som lånat ut såg. Till mommo, Bettan, Reine, Alfons och Elvira som snickrat och möjliggjort snicktid. Och säkert till nån mer som jag glömt just nu. Sorry. Tack.) 

 

Sommarens jobbuttryck: Du, hur gör jag det här? Varje gång jag har haft ett nytt jobb har jag antingen haft a) den formella kompetensen för det, examen tex., eller b) kunskap om hur jobbet ska utföras eller, c) ett jobb som inte kräver några särskilda förkunskaper. Nu har jag skaffat mig ett jobb som jag inte har någon utbildning för, inte kan, men som innefattar saker som man behöver kunna för att utföra. Det är en märklig kombi. Lägg till att det just nu, och sedan en tid tillbaka råder ett fullkomligt kaos på min arbetsplats- obefintlig ledning, stor brist på information, chefer som på löpande band säger upp sig i protest och en rokad av anställda som jag knappt ens trodde var möjlig på ett telemarketingföretag. Och lägg för all del också till det faktum att jag har vissa problem att anpassa mig till viss arbetskultur, så voila! Där har ni den! Den perfekta utmaningen! Och, den är MIN! 
Med detta sagt! Jag har nytt jobb. Jag har kul. Jag kan bli jävla bra på det här. Gott så. 

 

Sommarens semesteruttryck: Kan vi båda i havet, mamma. Kan vi gå vid havet, mamma. Kan vi gå och titta på havet, mamma. Som den vilsegågna havsmänniska jag är är jag mycket nöjd med att vår son älskar havet och alla dess aktiviteter. Denna sommar var det Halmstad som var värd. 

 

Sommarens Elliotuttryck: är, som alltid, flera, även om VA!? Vad sa du? är en heting. Annars har jag skrattat mest åt Elliots namn på Morbror Reine: Motta Jenne. Häromdagen råkade vi gå förbi en cirkus där djuren var ute i en hage. Elliot fick syn på ett lamadjur och en kamel men utbrast: Titta mamma! En gris och en dinosaur! 

 

Sommarens plåga: Elliots myggallergi och min bihåleinflammation

 

Sommarens bok: Mamma Mu åker rutchkana. 

 

Sommarens köp: Den fina gungan som jag fick av maken i födelsedagspresent! 

 

Sommrens jaha?: OS 

 

Sommarens utmaning: När vi fick finbesök av Moster Bullen och guldlocken Marley, och Elliot hade stort besvär med att klara av konkurrenssituationen. Eller som han sorgset uttryckte sig när de åkt vidare: Men, vem ska jag nu inte köra på med cykeln....? 

 

Sommarens aj: Det gigantiska ryggplask jag lyckades med på Skara Sommarland, som fick alla andra badgäster att kvida: aaooouutcch 

 

Sommarens bloggerska: Overallisbrallis, fast det kanske inte har märkts? Eller nej, jag ska vara ärlig. Jag fick inte det priset i år. Heller. :) 

 

Sommarbilder kommer, så fort jag och dator¤#/?/%% har kommit överens om bildhanteringen.....