Overallisbrallis

För exakt ett år sedan föddes vår älskade son, Elliot! Vid den här tiden, för ett år sedan låg jag i en sjukhussäng med ett litet knyte bredvid mig. Jag var förlamad i ett ben, grinden till sängen var uppfälld och jag kunde inte få ner den, det var kolmörkt, jag var så fruktansvärt trött, men vågade inte sova av rädsla för att råka lägga mig på honom. Maken hade de kört ut, eftersom han inte fick vara kvar på natten. Jag var förvirrad och rädd och har aldrig känt mig så ensam och utlämnad. Hur skulle jag kunna ta hand om en sådan liten?


Ett år har gått sen dess, och året har inte bara varit en dans på rosor, men ett står klart: det var världens mest perfekta, glada, underbara solstråle som låg där hos mig den natten, och det känns helt osannolikt att han inte alltid har funnits här.

Älskade unge! Du gör din mamma så lycklig, varje dag! Vi älskar dig så mycket!